Investering

Vad är en recession?

4 augusti 2022
Thomas Rolin
Dela via

Vad är en recession, hur uppstår den och vad kan en recession innebära för dig? Läs mer om ekonomiska nedgångar och ta reda på allt om recession.

En lågkonjunktur är en period av ekonomisk nedgång då ett lands bruttonationalprodukt (BNP) sjunker. Den kännetecknas ofta av att BNP sjunker under minst två kvartal i rad. Danmarks centralbank beräknar om Danmark befinner sig i en recession. 

Hur uppstår en recession?

En recession inträffar när ekonomin är på tillbakagång. Den följer ofta på inflation, där efterfrågan på varor och tjänster har ökat under en längre tid och arbetslösheten i landet sjunker samtidigt som inkomsterna stiger. 

Denna situation är inte hållbar i långa perioder, så centralbankerna höjer räntorna för att dämpa inflationen, vilket i slutändan kan leda till en recession. 

Vad orsakar en recession?

Det är svårt att peka på enskilda faktorer som kan orsaka ekonomisk nedgång. De två senaste exemplen på recessioner är 2001 och 2008. År 2001 sprack IT-bubblan när det stod klart att förväntningarna på nya IT-företag låg långt över verkligheten. 

Det största och mest kända exemplet på senare tid inträffade 2008-2009 och ledde till finanskrisen. Krisen blev verklighet när bostadsmarknaden i USA kollapsade efter att husägare hade lånat in sig i bostäder som var för dyra i förhållande till vad de egentligen hade råd med. 

Var börjar lågkonjunkturer?

Recessioner har historiskt sett uppstått i USA, som är världens största ekonomi och därför har en stor inverkan på resten av världsekonomin. På grund av den omfattande handeln mellan EU och USA skulle en recession i USA snabbt få konsekvenser på vår sida av Atlanten. 

Det behöver dock inte nödvändigtvis gå åt andra hållet, eftersom USA har en så stor ekonomi att europeiska recessioner inte nödvändigtvis påverkar den amerikanska ekonomin. 

Exempel från Danmark

Vi har dock upplevt en recession i Danmark som inte berodde på den amerikanska ekonomin - nämligen den så kallade potatiskuren. 1987 beslutade regeringen Schlüter att införa en finanspolitik som minskade den privata konsumtionen och upplåningen. Detta skedde efter en period då inkomsterna på arbetsmarknaden hade stigit kraftigt och den danska ekonomin överhettades med hög inflation. 

Regeringen införde de mest genomgripande åtgärderna någonsin i dansk finanspolitik för att bromsa den ohållbara tillväxten i den danska ekonomin och gjorde det dyrare att låna till konsumtion och bostäder - danskarna skulle nu äta mindre kött och mer potatis. 

Interventionen innebar att arbetslösheten ökade och att bostadsmarknaden gick ner, men Schlüter-regeringen lyckades dämpa den stigande inflationen och Danmark gick ekonomiskt tillbaka fram till 1993, då den nya regeringen under ledning av Poul Nyrup Rasmussen fick fart på ekonomin igen. 

Recession eller depression - vad är skillnaden?

Om en lågkonjunktur är långvarig kan den kallas depression. Det finns ingen fast definition av när en lågkonjunktur har blivit en depression, men det är allmänt accepterat att en depression uppstår om landets BNP sjunker med mer än 10 procent. 

Detta blev ett faktum efter Wall Street-kraschen 1929 i USA, som ledde till den största krisen i världsekonomins historia, och i Finland, som på 1990-talet höll på att omvandla sig från sin tidigare nära handel med Sovjetunionen. 

Vad kan det betyda för dig?

Under en lågkonjunktur har du mindre pengar mellan dina händer och löper större risk att förlora jobbet. Fler företag måste ofta stänga när efterfrågan på deras varor och tjänster minskar. Räntorna sjunker dock vanligtvis också vid en ekonomisk nedgång.

Aktiemarknaderna drabbas också hårt av recessioner. I genomsnitt orsakar de en nedgång på aktiemarknaden med 25 procent, men ibland kan den vara ännu högre, eftersom vissa företag som du kan köpa aktier i kan förlora en stor del av sitt värde. 

I detta sammanhang kan det vara klokt att investera i tillgångar som ger fast avkastning och låg risk. Ett exempel på detta är crowdlending, där du lånar ut pengar till ett byggprojekt som sedan måste betala tillbaka ditt lån med ränta. En typisk ränta för crowdlending via Fundbricks är 8-12 % per år i upp till 6-18 månader.

Läs mer om dina investeringsalternativ genom crowdlending här.

Du kan också läsa mer om diversifiering av investeringsportföljer och lära dig mer om konceptet.

VAD VÄNTAR DU PÅ?

Investera i solida investeringsprojekt.

SKAPA EN ANVÄNDARE
eller logga in med en befintlig användare

Ladda ner Fundbricks

Få tillgång till alla dina Fundbricks investeringskonton direkt från din instrumentpanel och få en snabb överblick.

Vi skickar alla våra meddelanden via push-notiser så att du inte missar några spännande projekt eller viktiga meddelanden.

Läs mer